Fordonet

Bromssystem

Bromssystem i mopedfordon

Bromssystemet är en avgörande del av säkerheten i alla typer av fordon. För att kunna bromsa effektivt och undvika olyckor är det viktigt att känna till hur bromssystemen fungerar och vilka regler och krav som gäller.

Typer av bromssystem

Mopedfordon använder olika typer av bromssystem beroende på fordonstyp och konstruktion. De vanligaste systemen som finns är fotbroms, handbroms och kombinerade bromssystem.

1. Fotbroms:

  • En fotbroms används vanligtvis för att bromsa bakhjulen på mopedfordonet.
  • Fotbroms förekommer oftast hos ”crossmopeder”.
  • Precis som på personbilar används fotbroms i mopedbilar och A-traktorer.

2. Handbroms:

  • Handbroms är vanligaste typen av bromssystem hos vanliga mopeder.

ABS (Antilock Braking System) på mopedfordon

ABS, eller Antilock Braking System, är ett säkerhetssystem som förhindrar att ett fordons hjul låser sig vid kraftig inbromsning. När ett hjul låser sig, förlorar fordonet sin grepp på vägbanan, vilket gör det svårare för föraren att kontrollera och styra fordonet. ABS-systemet gör att hjulen fortsätter att rotera vid inbromsning, vilket ger föraren bättre kontroll över fordonet, särskilt i kritiska situationer som vid inbromsning på hala eller ojämna vägbanor.

Så fungerar ABS i praktiken:

  1. Hjulens rotering:
    • Under normal körning roterar alla hjulen på fordonet. När föraren trycker på bromspedalen, börjar bromsarna att verka och bromsa ner hjulen.
  2. Upptäckt av hjullåsning:
    • Om föraren bromsar plötsligt eller på en hal väg, kan ett eller flera hjul börja låsa sig (sluta rotera). Detta sker vanligtvis om bromsen appliceras för kraftigt i förhållande till vägunderlaget.
  3. Reglering av bromstrycket:
    • När ABS-systemet upptäcker att ett hjul håller på att låsa sig, sänker det automatiskt bromstrycket på det hjulet för att få det att börja rotera igen.
  4. Förbättrad kontroll:
    • Genom att förhindra att hjulen låser sig bibehålls greppet mellan däcken och vägbanan, vilket gör att föraren kan fortsätta styra och manövrera fordonet, även under kraftig inbromsning. Det minskar risken för sladd och gör att fordonet håller sig på vägen.

Fördelar med ABS:

  • Ökad kontroll: ABS gör det lättare för föraren att behålla kontrollen över fordonet vid kraftig inbromsning, särskilt i nödsituationer.
  • Minskad risk för sladd: Genom att förhindra att hjulen låser sig, minskar ABS risken för att fordonet börjar sladda, vilket kan hända vid bromsning på hala vägar.
  • Bättre bromsverkan på hala vägbanor: ABS förbättrar bromsverkan på vägbanor med låg friktion, såsom is eller regn, där risken för hjullåsning är högre.
  • Snabbare stopp: Eftersom ABS förhindrar hjullåsning, kan det bidra till ett kortare bromssträcka i vissa situationer.

Dubbelt bromssystem

Ett dubbelt bromssystem är en säkerhetsåtgärd som används i fordon för att öka bromseffektiviteten och minska risken för total bromsförlust. Systemet innebär att fordonet har två oberoende bromssystem som kan användas för att bromsa fordonet, vilket garanterar att om det ena systemet skulle sluta fungera, finns det ett andra system som fortfarande kan bromsa fordonet.

Till exempel kan det vara ett hydrauliskt bromssystem på framhjulen/framhjulet och ett mekaniskt (eller ytterligare ett hydrauliskt) bromssystem på bakhjulen/hjulet.

Skivbroms eller trumbroms

1. Skivbroms

Skivbromsar är en typ av bromssystem där friktionen mellan bromsbelägg och en roterande skiva används för att sakta ner eller stoppa ett fordon. Skivbromsar är den mest moderna och vanliga typen av broms på dagens mopeder, motorcyklar, bilar och andra motorfordon.

Hur fungerar skivbromsar?

  1. Bromsskivan: Skivbromsen består av en metallskiva som är fastsatt på ett hjul. När hjulet snurrar roterar även bromsskivan.
  2. Bromsbelägg: Två bromsbelägg (eller bromsok) trycks mot skivan när föraren aktiverar bromsen. Beläggen kan vara av olika material, exempelvis organiskt material eller keramik, beroende på fordonstyp och behov.
  3. Friktion: När bromsbeläggen trycks mot skivan, skapas friktion som omvandlar rörelseenergi till värme. Denna friktion minskar hastigheten på hjulet och får fordonet att bromsa eller stanna.
  4. Värmeavledning: Eftersom friktionen skapar mycket värme, är bromsskivorna ofta designade för att effektivt kunna avleda värme och hålla temperaturen nere för att bibehålla effektiviteten.

Fördelar med skivbromsar:

  • Effektiv bromsning: Skivbromsar är mycket effektiva och ger bra bromskraft även vid högre hastigheter eller vid tunga belastningar.
  • Bra värmehantering: Skivbromsar är bra på att avleda värme, vilket gör att de bibehåller effektiv bromsning även efter långvarig användning.
  • Lätt att underhålla: Skivbromsar är relativt enkla att inspektera och byta ut vid behov.

Nackdelar med skivbromsar:

  • Dyrare: Skivbromsar är dyrare att tillverka och byta än trumbromsar, vilket kan göra dem mer kostsamma.

2. Trumbroms

Trumbromsar är ett äldre bromssystem som fortfarande används på vissa typer av fordon, särskilt på äldre mopeder och vissa mindre fordon. I ett trumbromssystem skapas friktion genom att bromsbeläggen trycks utåt mot en roterande trumma som är kopplad till hjulet.

Hur fungerar trumbromsar?

  1. Bromstrumma: Trumbromsen består av en roterande trumma som är fäst vid hjulet. Trumman är oftast tillverkad av stål eller aluminium.
  2. Bromsbelägg (sko): Inuti trumman finns bromsbelägg (bromsskor) som är belägna på en inre yta av trumman. När föraren bromsar, trycks dessa bromsskor utåt mot trummans yta.
  3. Friktion: När bromsbeläggen trycks mot trumman skapas friktion, vilket omvandlar rörelseenergi till värme och saktar ner hjulet.
  4. Värmehantering: Eftersom trumbromsar inte kan avleda värme lika effektivt som skivbromsar, kan de överhettas om de används intensivt under längre perioder.

Fördelar med trumbromsar:

  • Enkel konstruktion: Trumbromsar är enklare och billigare att tillverka än skivbromsar, vilket gör dem mer kostnadseffektiva för mindre fordon eller äldre modeller.
  • Skydd mot väder: Eftersom bromsbeläggen är inneslutna i trumman är de bättre skyddade mot väderförhållanden som regn och smuts än skivbromsar.

Nackdelar med trumbromsar:

  • Överhettning: Trumbromsar har en tendens att överhettas vid intensiv användning, vilket kan leda till minskad bromskraft och bromsverkningsförlust.
  • Sämre bromskraft: Jämfört med skivbromsar ger trumbromsar inte lika bra bromskraft, särskilt vid högre hastigheter eller under tung belastning.

Hydrauliska eller mekaniska bromsar

1. Hydrauliska bromsar

Hydrauliska bromsar är ett system som använder vätska (oftast bromsvätska) för att överföra kraft från bromspedalen eller handtaget till bromsarna på hjulen. Detta system är vanligt i både personbilar, mopeder och motorcyklar.

Hur fungerar hydrauliska bromsar?

  1. Kraftöverföring genom vätska: När föraren trycker på bromspedalen eller bromshandtaget skapas tryck i bromsvätskan. Vätskan överför detta tryck till bromsarna via rörledningar (bromsrör).
  2. Bromsoket aktiveras: Vätskan får bromsoket (en komponent som håller bromsbeläggen) att trycka bromsbeläggen mot bromsskivan (eller broms trumman om det är ett trumbromssystem).
  3. Bromskraften omvandlas till friktionskraft: När bromsbeläggen trycks mot skivan eller trumman, skapas friktion som saktar ner eller stoppar fordonet.

Fördelar med hydrauliska bromsar:

  • Effektivitet: Hydrauliska bromsar är mycket effektiva och kan ge stor bromskraft med relativt liten ansträngning från föraren.
  • Jämn kraftöverföring: Eftersom bromsvätskan inte komprimeras ger hydrauliska bromsar en mer direkt och jämn bromskraft.
  • Snabb respons: Hydrauliska bromsar reagerar snabbt och ger bra bromsverkan, även vid högre hastigheter.

2. Mekaniska bromsar

Mekaniska bromsar är en typ av bromssystem där bromskraften överförs genom fysiska mekaniska komponenter, oftast via kablar eller vajrar. Detta system är enklare än hydrauliska bromsar och används ofta på äldre eller enklare fordon, som vissa mopeder, cyklar och mindre motorfordon.

Hur fungerar mekaniska bromsar?

  1. Bromspåverkan via kablar eller vajrar: När föraren trycker på bromspedalen eller handtaget aktiveras en mekanisk kraft. Denna kraft överförs genom en vajer eller bromskabel som är kopplad till bromsoken vid hjulen.
  2. Bromsoket aktiveras: När kabeln dras av föraren, får den bromsoken (som håller bromsbeläggen) att röra sig. Det får bromsbeläggen att trycka mot bromsskivan (eller bromstrumman om det är ett trumbromssystem), vilket skapar friktion och saktar ner fordonet.
  3. Friktion och bromsning: När bromsbeläggen trycks mot bromsskivan, skapas friktion som omvandlar rörelseenergin till värme, vilket gör att hjulen bromsas. Ju mer kraft som läggs på bromshandtaget eller bromspedalen, desto mer tryck sätts på bromsbeläggen, vilket ökar friktionen och bromskraften.

Komponenter i mekaniska bromsar:

  • Bromskabel eller vajer: Används för att överföra kraften från bromspedalen eller handtaget till bromsoken.
  • Bromsok: En komponent som håller bromsbeläggen och pressar dem mot bromsskivan eller bromstrumman.
  • Bromsbelägg eller bromsblock: Material som skapar friktion när de pressas mot bromsskivan eller trumman för att sakta ner fordonet.
  • Bromsskiva eller bromstrumma: Ytan som bromsbeläggen pressar mot för att skapa friktion och minska hastigheten på fordonet.

Fördelar med mekaniska bromsar:

  • Enkel konstruktion: Mekaniska bromssystem är mindre komplicerade än hydrauliska system. Detta innebär färre delar som kan gå sönder och lägre kostnad för produktion och underhåll.
  • Lätt att justera och reparera: Eftersom de inte involverar bromsvätska eller andra komplexa hydrauliska komponenter är det enklare och billigare att justera och reparera mekaniska bromsar.
  • Tillförlitlighet i enklare fordon: För enklare och mindre fordon, såsom vissa mopeder och cyklar, kan mekaniska bromsar vara tillräckliga för att ge tillräcklig bromskraft.

Nackdelar med mekaniska bromsar:

  • Lägre bromskraft: Mekaniska bromsar ger vanligtvis inte samma nivå av bromskraft som hydrauliska bromsar, vilket gör dem mindre effektiva, särskilt vid högre hastigheter eller under tunga belastningar.

Krav på bromssystem för mopedfordon

Mopedfordon måste följa specifika krav för bromssystem för att säkerställa trafiksäkerheten. Reglerna varierar beroende på om det rör sig om moped klass I, klass II eller mopedbilar.

1. Moped klass I:

  • Krav på bromssystem: Minst ett effektivt bromssystem på varje hjul, antingen som hand- eller fotbroms.
  • Tekniska krav: Det krävs ett dubbelt bromssystem för att minska risken för total bromsförlust.
  • ABS-system: Enligt EU-regler och Transportstyrelsen måste mopeder klass 1 som är registrerade efter 1 januari 2017 vara utrustade med ett ABS-system om de har en broms på framhjulet. Detta innebär att alla mopeder klass 1 som har framhjulsbroms måste ha ABS som en säkerhetsåtgärd för att förhindra att framhjulet låser sig under inbromsning.

2. Moped klass II:

  • Krav på bromssystem: Minst ett bromssystem som är tillräckligt för att säkerställa fordonets bromsverkan på vägbanan.
  • Tekniska krav: Det finns inget krav att det ska finnas dubbelt bromssystem
  • ABS-system: Moped klass 2 är begränsad till en hastighet på 25 km/h och omfattas inte av samma krav som moped klass 1 när det gäller ABS-system. För moped klass 2 finns inga specifika krav på ABS. Mopeder i denna klass behöver inte ha ABS för att vara trafikgodkända, även om det kan vara fördelaktigt för säkerheten om de är utrustade med det.

3. Mopedbil:

  • Krav på bromssystem: Mopedbilar måste ha ett bromssystem som är jämförbart med personbilars system, med bromsar på alla fyra hjul.
  • Tekniska krav: Mopedbilar ska ha två oberoende bromssystem för att minska risken för total bromsförlust.
  • Hydrauliska eller mekaniska bromsar: Mopedbilar kan ha antingen hydrauliska eller mekaniska bromssystem, beroende på konstruktionen. För moderna mopedbilar är det vanligt med hydrauliska bromsar.

4. A-traktor:

  • Bromsar på alla hjul: A-traktorer måste vara utrustade med bromssystem på alla fyra hjul.
  • Dubbel bromssystem: Precis som för personbilar måste A-traktorer ha ett dubbelt bromssystem. Det innebär att om ett bromssystem skulle svikta, ska det andra fortfarande kunna stoppa fordonet.
  • Hydrauliska eller mekaniska bromsar: A-traktorer är vanligen utrustade med hydrauliska bromssystem, men mekaniska bromsar förekommer också.